Den grå – en charmig granne

Visst är den grå och ofta ser man den inte, trots att den ar en av våra vanligaste fåglar. Men om man har ögonen med sig, ser man den ofta sittande på en gren, en rotvälta, ett staket, eller på något annat ställe med fri utsikt. Plötsligt kastar den sig ut i luften på fladdrande vingar, vilka förefaller aning­en för stora. Jakten går fram och tillbaka, och om man är alldeles nära, hör man hur det knispar när den slår ihop näbben. Efter väl förrättat ärende återvänder den till sin utgångspunkt, och häri skil­jer sig den grå flugsnapparen från sin släkting, den svartvi­ta flugsnapparen, vilken har ett något annat och mindre ”flugsnapparaktigt” jaktsätt. Till utseendet är den grå flugsnapparen grå och brun med mörkare fläckar på bröstet. Pannan är hög, och vid näbbroten har han borst. Även sången är ”grå” och li­te fantasilös och består mest av gnissel. På det hela taget är det en tämligen tystlåten fågel, även om den, enligt Erik Rosenberg, också lär ha en rätt trevlig liten sång av skuggsångskaraktär med sina melodiinsatser.

Originella boplatser
Fantasilös är dock inte fågelns boplacering. Boet kan placeras nästan var som helst, förutsatt att vissa krav uppfylles: Boet måste ligga på en hylla av något slag, och den ruvande fågeln kräver fri ursikt. Man kan hitta boet i stuprännor, i staket. i ved­staplar, i kvarglömda kransar på kyrkogårdar – ja, det finns till och med beskrivet ett bo i en kvarglömd kaffekopp på en sommarstugeveranda! I skogen bygger den grå flug­snapparen i gamla trastbon, på rotvältor, i grenklykor, i eller på stubbar, i bergsskre­vor etc.
Bilderna här illustrerar något av denna originalitet beträf­fande boplatsvalet. Bilden på den ruvande fågeln (tagen vid passerandet av boet, utan gömsle och utan att skrämma iväg fågeln) är tagen på en liten enslig ö i sjön Stora Lee i Dalsland, där det endast växer några enstaka tallar och människor sällan går i land.

Stressade flugsnappare
Bilden härintill visar en oro­lig grå flugsnapparhane ­han hade nämligen byggt sitt bo på dörrkarmen till toalett- och tvättfaciliteterna på en campingplats i norra Fin­land! Under boet passerade under ^”rusningstid” flera personer i minuten. Hanen varnade energiskt för varje människa som pil minsta sätt uppförde sig avvikande. Rå­kade man titta upp, lämnade honan boet ”smygande” i en mjuk båge efter marken. Er­farenheterna hade dock lärt henne att det sällan var nå­gon fara å färde, och efter några få minuter var hon åter på plats i boet.

De grå flugsnapparnas i regel mer exponerade boplatser har medfört större förluster i ägg och ungar jämfört med den svartvita släktingen. Detta kompenseras delvis genom att ruvningstiden för­kortats (i medeltal 13,4 dagar – den svartvita 14,2 dagar). Den grå lägger också färre ägg (4,76/bo) än den svartvi­ta (6,4 ägg/bo), och fördelen med detta är att maten förde henne att det sällan var nå­gon fara å färde, och efter några få minuter var hon åter på plats i boet.

De grå flugsnapparnas i regel mer exponerade boplatser har medfört större förluster i ägg och ungar jämfört med den svartvita släktingen. Detta kompenseras delvis genom att ruvningstiden för­kortats (i medeltal 13,4 dagar – den svartvita 14,2 dagar). Den grå lägger också färre ägg (4,76/bo) än den svartvi­ta (6,4 ägg/bo), och fördelen med detta är att maten fördelas på färre näbbar. Ungarna växer snabbare och lämnar boet tidigare (siffrorna häm­tade från den finska forska­ren Lars von Haartman).

Höstflyttning
Mot slutet av sommaren flyt­tar den grå flugsnapparen, och man kan då ibland se gamla och unga fåglar till­sammans med sångare och mesar. Ungfåglarna har en mer brungul färgton än de äldre och är dessutom mer fläckiga. Färden går så små­ningom mot sydost genom Europa ner till vinterhållet i centrala Afrika. Den svartvi­ta flugsnapparen väljer där­emot oftare en västlig väg och övervintrar i tropiska Västafrika.

Så är han då borta. Trots att man kanske inte uppmärk­sammat honom så mycket ökar hans frånvaro den tom­het efter flyttfåglarna, som gör hösten allt tystare. Men i maj kommer vår ”mesta” flugsnappare, den grå, tillba­ka och jagar på fladdrande vingar insekter i eftermidda­garnas gula ljus!

 

Publicerad i Sveriges Natur 5/82